Tankar om framtiden

Jag känner att alla dessa tankar jag har just nu som vägrar få någon klarhet behövs lättas på. Det känns alltid bättre efter att jag fått skriva ner hur jag känner och det är oftast då jag även brukar få just klarhet i vad jag känner. Det är svårt att beskriva men när dom är fast i mitt huvud så snurrar dom fram och tillbaka hela tiden men när jag skriver ner det och delar med mig av det så blir vägen så mycket rakare.


Jag har under det senaste halvåret börjat känna mig så vilsen. Som att något saknas men jag vet inte vad. Emil håller just nu på att söka nytt jobb och då har han även sökt jobb i Dalarna och det var först då som mina tankar började. Det blev en liten ljusglimt att jag snart kanske får flytta närmare familjen igen. Samtidigt som han även söker jobb här i Stockholm så splittras känslorna. Jag vill flytta hemåt men när? jag vill inte vara kvar här allt för länge till samtidigt som förändringar är väldigt skrämmande. Jag är en person som pushar och driver fram saker tills jag nästan är i mål. Då skräms jag av tanken på förändring. Även fast jag innerst inne vet att det är något jag vill och som kanske till och med är en förbättring så är det skrämmande.

När pappa blev sjuk blev det en sån ögonöppnare vad viktig familjen är och jag vet att jag inte vill sitta här 3h bort nästa gång något händer. Jag vill kunna tillbringa mer tid medans jag har chansen med både min familj och vänner. Detsamma gäller med Emils familj, det var så himla mysigt när vi var där och fick umgås en längre tid. Men det är svårt att få till när vi bor så långt bort.

I Stockholm finns möjligheter och utbud gällande jobb osv men är det mer värt än familjen? Vi har bott här i 4 år och ibland älskar jag det men på senaste tiden har det även blivit jobbigt. Jag hatar och älskar det på olika sätt. Jag känner mig inte hel även om jag har det bra. Det är så stora saker också vilket gör det till ett stort beslut jag inte kan ta själv. Jag finner inte det där lugnet jag hade för ett halvår sen utan det blir bara en stor känsla av att vara vilsen.

Förstår ni vad jag menar? Jag känner att jag har det bra men det är något som fattas. Skulle känslorna bli klarare om vi flyttade eller skulle det vara samma sak? Kommer man någonsin känna sig helt "klar" med Stockholm? När är rätt tid att flytta och verkligen stadga sig någonstans? Det är så många frågor som jag egentligen vet att jag inte kan få svar på, men jag behöver hitta ett sätt att tänka runt dom.

Kram Linnea

Gillar

Kommentarer

SofiaLissmyr
SofiaLissmyr,

Älskade du jag förstår verkligen att det måste vara otroligt tufft för dig med så många känslor och tankar. Det är inte lätt när man känner sig vilsen och speciellt inte när det gäller boende. Det kanske inte är till någon hjälp men har du skrivit ett lista med positiva och negativa saker med att bo på båda ställerna? Hoppas du kommer fram till det bästa för er! Massa kramar 😊 <3

nouw.com/sofialissmyr
linneahedberg
linneahedberg,

Det har jag faktiskt inte gjort! Tack för tipset, det ska jag göra. Stor kram <3

nouw.com/linneahedberg